Min relation till Backstreet boys

backstreet-boys-4fe94c3a30161

”Håller dom fortfarnade på?”  ”jaså lever dom än” ”pojkbandets comeback”
Jo, dom har hållt på i 24 år med nåt års paus i början på 00-talet så dom har varit och är närvarande. Inte minst i mitt liv.

Eftersom jag är lika gammal som dom är som grupp så var jag kanske inte lika närvarande när dom först slog igenom  Det i kombination med att musiken kom senare till norrland innan spotify så dröjde det tills mina tonår att Backstreet boys skulle ta plats i mitt liv. En plats som ingen någonsin kommer att kunna ersätta fastän jag inte längre är någon pop-tjej som sällan lyssnar på deras musik, men när jag väl gör det så får jag en sådan familjär känsla. Och det för att dom delar plats med några väldigt speciella tjejer.

bsblove

Året är kanske 2006-2007 och jag och mina vänner Jennifer och Michaela är hemma hos Emelie för tjejkväll. Vi sitter i källaren och äter popcorn, dricker läsk och lyssnar på 90-talsskiva. På den skivan fanns det ett par låtar som vi alla var överens om att vi tyckte mycket om för vi hade hört dem i vår barndom. Inte långt därefter är vi hos Jennifer  där vi sitter framför youtube och  sjunger en karaokeversion av i want it that way.   Det är något alldelles speciellt med att upptäcka musik tillsammans, för nu började vi gräva i deras musikarkiv – och vilken guldskatt det är!
Vi brukade skynda oss hem efter konfirmationen för att öva deras låtar som vi bränt till skiva. Från samma kyrka stal vi också bsb-posters som vi sedan lade i en låda  med alla våra bsb-saker som ännu står på min hylla.  När vi övade så övade vi såklart på att vara Backstreet boys och då ingår givetvis utklädnad. Jag var A.J  och det finns videobevis. Men ni får nöja er med en gif. Observera att vi går i åttan. Tror knappast åttondeklassare idag klär ut sig till one direction.

bsbgiif

Sedan blev året 2008 och vi fick reda på att våra nyfunna idoler skulle komma till sverige. Vi gick inte till våra föräldrar i första taget, utan vi började samla pant, sälja bakverk och pyssel för att spara ihop till biljetter  till konserten och tåget till stockholm.  Vi tryckte upp egna t-shirtar och vi kom iväg.  Det gjorde vi också för konserterna 2009 och 2014 Vi har att tacka backstreet boys att vi gick ifrån att vara goda vänner till att bli en familj.  För att vi såg oss själva i dessa boys. För att vi kunde texterna utan att ha hört dom förut.  För lyckan  att se sina vänner så glada av att se dom. För att vi tillsammans med andra fans har fyllt arenor med allsång.  För att vi har stått långt ifrån och väldigt nära.För att vi vuxit upp till deras musik.  För att vi  än idag, precis som backstreet boys. Håller ihop. Och det finns det såklart en bsb-låt för:

läs här om konserten 2008
läs här om konserten 2009
läs här om konserten 2014

Spara

Backstreet boys bästa (och sämsta) omslag

Eftersom att mina inlägg där jag samlat snygga skivomslag blivit så uppskattade och att det var alltför länge sedan som Backstreet boys som ju är bland mina favoritartister var med på bloggen så tänker jag i det här inlägget ranka deras albumomslag från det minst snygga till det snyggaste. Vi börjar med det minst snygga och jobbar oss uppåt.

bsb2Backstreet’s Back  (1997) Det var inte mycket som var särskilt snyggt på 90-talet och det här omslaget är inte det fulaste vi sett, men det hamnar sist bland bsb’s åtta omslag är omslaget till deras andra album för att en blir lite bländad när man ser på deras ansikten.

bsb5Never gone (2005) Det här må vara mitt favoritalbum av bsb men jag tycker omslaget är lite väl dystert för att vara deras ”comeback” efter pausen 2001.

bsb1Backstreet boys (1996) som sagt så var inte allt så supersnyggt på 90-talet men tycker ändå om deras debutomslag. Tycker det är lite roligt att dom ser supersura ut och så är dom ett pojkband liksom. Gillar den röda bakgrunden och att dom maxat  texteffekten.

bsb7This is us (2009) Nu börjar det bli svårt att ranka, för jag tycker egentligen att biotemat som hela this is us skivans grafiska utformning täcker är riktigt bra gjort.

bsb4Black & blue (2000) Gillar att det här omslaget är deras mest annorlunda för vi ser inte deras face utan bara deras (data)gjorda skuggor. Kuriosa är att jag och min kompis gjorde det här omslaget i paper machie på högstadiet.

bsb3Millenium (1999) För att den här bilden är exakt det vi får upp i huvudet när vi tänker boyband, eller hur? Ikoniskt vill jag säga!

bsb6Unbreakable (2007) Deras första omslag efter att Kevin lämnade gruppen mellan 2006-2011 vilket gör att deras  face fått komma fram mer och jag tycker de lyckats bra med det grafiska.

bsb8In a world like this (2013) På första plats finner vi även deras senaste och här dom är fulltalig styrka igen. Och förstaplatsen får den för att jag tycker att omslaget är ikoniskt. Och vindarna viskar om att de har börjat jobba på ett nytt album och det ser jag såklart fram emot.

Vilket av dessa omslag tycker du är det snyggaste?

Spara

Ny musik: God, your mama and me – Florida Georgia Line ft. Backstreet boys

7ae058ae0efb48970118576b92d23d1a.1000x1000x1

God, your mama and me är titeln som läses bäst med valfri sydstatsaccent och är låten som countryduon florida georgia line har bjudit in Backstreet boys på. Och ja, det låter precis som man tror att det ska göra och jag tycker att det funkar bra. Men sen är ju jag BSB-fan och är mest glad över att få höra deras stämmor igen.

Spara

Just want you to know

Klockan är långt efter midnatt och vi har haft en sådan tjejkväll som bara finns på amerikansk film. Det är ”bara vi fyra”, fyrklövern eller april fourteen som vi kallade oss på den tiden. Vi har gjort allt som sig bör på en sleepover när man går i högstadiet. Kollat på film, sjungit karaoke och ätit en  tårta som alltid bakades till sådana här tillfällen. Alltid två som ”överraskade” de övriga två med den fantastiska tårtan som bakades med kärlek till våra favoriter backstreet boys. Men mest har vi nog pratat bort kvällen som nu gick mot sitt slut. Vi var ensamma hemma hos mig. Detta var på tiden när mina föräldrar fortfarande hade råd att ibland åka iväg över helgen och detta utnyttjade jag  med att ha sleepovers.

april 14 tårta-horz

Vi borstar av soffan som alltid blir full av popcorn när vi har vart i farten, det är så vi markerar att vi har vart där. Vid sleepovers var det jag och Jennifer som delade på soffan som övernattningsplats. Jag fick den korta sidan och hon den långa. På soffan har vi placerat en poster på Backstreet boys från en frida tidning. Där skulle de vara. Vaka över oss medans vi avgudade dem.

Jag minns inte hur eller varför men någon gång mellan tandbortsningen och bäddningen så hade någon satt på radion. Vi står och pular kuddar i örngott då vi hör de första tonerna av en låt som vi alla reagerar på samtidigt. På radion spelas låten just want you to know med Backstreet boys. Det finns inget band på fangirls vid sådana tillfällen så vi struntade i att klockan var långt efter den tid man får sluta väsnas i lägenheter och sjöng och rockade loss som bsb gör i musikvideon.

På den tiden pratade vi ofta om hur tur vi hade som fått se våra favoriter, vilken tur vi hade som lyckats hitta en gammal live-dvd på rea, tur när en annan grupp vi gillade var förband, tur när vi hittade bilder i tidningar som vi sedan sparade. För vad är inte tur och den renaste av lycka som finns när man är femton och en lokalradiostation som idag är nedlagd sedan år tillbaka bara råkar spela en låt från just våra favoriter när vi sätter på radion av ingen anledning alls.

sleepover dance

Incomplete 10 år

incomplete

Idag fyller min favoritlåt med Backstreet Boys 10 år. Eller ja, jag har många favoritlåtar med mina favoriter men folk brukar envisas med att jag bara får välja en och då brukar jag välja denna.

 

Årets konserter

Ni vet ju att jag har korrar som gästbloggar om konserter de vart på eftersom jag själv inte har råd att åka och se alla jag hade velat se. Men under 2014 hann jag se en del live ändå och i det här inlägget tänkte jag skriva om de bästa.

bsbBildcred: rockfoto.nu

Backstreet boys hovet 13 mars
Det känns fortfarande inte riktigt verkligt att jag och nästan hela ligan åkte ner till stockholm för att se BSB, hade för första gången av  de tre gångerna vi sett dem live ståplats vilket ledde till att vi stundtals var riktigt nära boysen, så nära att en flera gånger fick ögonkontakt. Det var allsång och det bjöds på både dans och akustiskt.  Även om BSB är mina favoriter så kan jag opartiskt säga att det är fett värt att  se dom live och det tycker jag man ska göra om man har chansen. Här har ni ett mer utförligt inlägg om konserten.

lalehBildcred: rockfoto.nu

Laleh storsjöyran 2 augusti

Det var festivalens tredje och sista dag och jag var slutkörd trots det faktum att jag inte druckit under festivalens gång och jag förundras fortfarande hur folk orkar hålla igång flera dagar i sträck. Min mage var uppsvälld som om den väntade smått och var var trött och drack energidricka  i hopp om att må bättre.
Men det var inte energidrickan som fick mig att må bättre.Jag och min vän Jennifer hade mest sett fram emot att se Laleh under hela festivalen så när vi var på väg in och  hörde att det hade dragit igång tog vi varandras händer och sprang fortare än blixten till stortorget som var full av människor som ville se Laleh. Det var en fantastisk konsert, det var sådär att man kände det enda in i själen. Torget ville inte sluta sjunga och Laleh ville inte gå. Men när det var över så sprang vi till ett hotell och gick på toaletten och satte oss i sofforna i väntan på nästa akt. Vi satt och sjöng på Goliat och i soffan bakom satt Joshua Radin och pillade på sin mobil när jag insåg att  magen och tröttheten var som borta och jag utbrast: Laleh har helat mig!

q